Idag var dagen jag har våndats för här. Jag såg scenariot framför mig:
- Anna?
- Ja det är jag!
- Syster Göran heter jag, du kan följa med häråt.
- Noway mister, här har ni era 100 spänn, skriv upp mig på en ny tid. Tack och adjö!
Som tur var blev det inte alls som jag fasat för. En trevlig Annelie ropade upp mig. En kvart och lite kallprat (för att dämpa nervositeten som säkert alla har som kommer till henne) senare var det över.
3 år kvar tills nästa cellprovstagning. Tur det inte sker oftare ialla fall!
So long!
Anna
Vill inte sova igen
10 år sedan
4 kommentarer:
Hihi Duuuktig tjej!
HAHA! Fast jag tycker inte cellprov känns alls. Jag råkar dessutom alltid ut för barnmorskestudenter. "Ja, det går bra att studenten också får kolla. Ja, men kolla lite längre, för all del. Mmm, ta all tid i världen." :)
En syster Göran skulle ju nästan vara lite ystert...
hi,hi
Skulle bi undersökt av en manlig AT-läkare en gång..(en syster var tvungen att vara med -därav inga systrar Göran tror jag)och han var så nervös att jag till slut erbjör mig att hjälpa honom hålla i spateln..iiiihhhhhh..inte lätt....
/N1an
Måste vara världens tristaste yrke
Skicka en kommentar